Onsdagen den 23 oktober var vi 49 Aktiva Seniorer som styrde kosan mot Värnamo.

Vårt första stopp var vid Gummifabriken. Här blev vi mottagna av två guider som tog hand om varsin grupp och som på ett mycket kunnigt sätt förmedlade hela Värnamo Gummifabriks historia från 1917 till 2006 då verksamheten lades ned. Många turer har gått därefter och Värnamo kommun har nu skapat ett forum för kreativitet, kunskap och utveckling i de gamla fabrikslokalerna. Dessa är synnerligen väl tillvaratagna och på ett vackert sätt anpassade till dagens aktiviteter. Här finns bl.a. kulturförvaltningen med bibliotek, teater- och konsertsal och 2 biografsalonger. Värnamo näringsliv och Campus Värnamo. Rundvandringen var synnerligen intressant.

Efter guidningen åt vi lunch på restaurang ”Madame” belägen i Gummifabriken.

Mätta och belåtna åkte en grupp till möbelföretaget Källemo för att där få en visning av deras alster och historia medan andra gruppen hade ”egen tid på stan”. Sedan skedde ett byte och grupp 2 fick en visning på Källemo.

På Källemo tog Karin Lundh emot oss och berättade inlevelserikt om Källemos historia samt att hennes pappa Sven Lundh övertog företaget 1971. Efter Svens bortgång drivs verksamheten vidare av Karin och hennes broder Erik i samma anda som utstakades av Sven Lundh. Ambitionen hos Källemo är att samarbeta med formgivare som är medvetna om den kvalitet som står för prestation och som inte påverkas av trender. Många formgivare bland andra Jonas Bohlin, Mats Theselius, John Kandell och Anna Kraitz har fått sina alster förverkligade hos Källemo.

Efter besöket hos Källemo tog bussen oss vidare till Apladalens kaffestuga. Här möttes vi av en härlig brasa, ett dignande kakfat och kaffe som serverades ur välputsad kopparkittel. En genuin hembygdsstuga. Sedan var det dags att åka mot hemtrakterna där en vacker solnedgång avslutade vår resa.

Mona Gemfors

Fotnot: En del av bilderna har fått ljusstjärnor som kan störa bilden. Vi antar att dessa har uppstått vid fotograferingen och hoppas att våra kära medlemmar och andra kan leva med dem. Att utesluta dessa bilder tyckte vi inte var ett alternativ. /Halvard