En av Schulz Resors stora bussar med den kända chauffören Roland Jonsson vid ratten fylldes på morgonen med glada och förväntansfulla medlemmar, en del som varit med många gånger och en del nya.

Väderleksprognoserna talade om risk för skyfall och det såg hotande ut, men det lyckades vi lämna bakom oss. Vi fick inget regn, men däremot kom det 16 mm hemma såg jag senare. Färden gick direkt till Wapnö Gård utanför Halmstad. Vi var ute i god tid och därför hanns det med en kopp kaffe när vi kom fram och innan guidningen startade. Vår guide, Ann Christin Bengtsson, är mycket kunnig och berättade ingående om gårdens historia, företagets strategi och verksamhet. Att komma ihåg alla data är inte lätt, men 60 kor mjölkas samtidigt i den stora karusellen som står strax intill mejeriet. Jag vill minnas att dagsproduktionen av mjölk är 35 000 liter från cirka 1500 mjölkkor. Mjölken rinner i rör direkt till mejeriet och således har man alltid rykande färsk mjölk. Alla kor har en transponder som registrerar data om kon och det läses av vid varje passage av en grind eller annan plats. Gården är i stort sett självförsörjande vad gäller till exempel energi, tack vare en biogasanläggning. Det krävs nämligen mycket energi för kyla och värme. Man producerar inte bara mjölk utan även grönsaker, öl, kött och cerealier.

En intressant detalj är att Wapnö Gård är mycket försiktiga när det gäller att fördela fettet i mjölken vid homogeniseringen. Slås fettet sönder i för små partiklar så klarar inte våra kroppar att ta hand om dem och de kommer ut på ställen där de inte hör hemma, till exempel i blodet. Wapnö producerar även ohomogeniserad mjölk, finns på ICA i Gislaved.

Tack vara transpondern som nämns ovan så håller man reda på dels när det är dags för insemination och dels på när det börjar närma sig tiden för födelse. En tid innan födelse får korna vara i ett särskilt hägn inomhus där de får lugn och ro invänta kalvens tillkomst.

En god lunch väntade därefter. Samtliga ingredienser var naturligtvis från gården, till och med det goda ölet och andra drycker.

Vi satte oss åter i bussen, som nu tog oss till en kyrkogård i Harplinge, inte vilken kyrkogård som helst, utan den liknade mer en trädgårdsanläggning. Guiden, Håkan Ljungberg visade oss runt kyrkogården som var uppdelad i många olika delar. Begravningssederna ändras med tiden och det försöker man anpassa sig till genom att skapa egna rum för olika tidsåldrar. Håkan berättade om många olika växter, en del av vilka kan vara svåra att odla i våra trakter. Några av våra deltagare uttryckte att "här skulle jag kunna gå hela dagen!". Besöket avlutades med en stund i den stora kyrkan där man bland annat har restaurerat taket så att de ursprungliga takvalven syns.

Efter detta var det dags för kaffe. En bit upp på Nissastigen, förbi Torup, i Lintalunds naturreservart finns Glassbo Våffelkafé. Våfflan smakade mycket bra efter en innehållsrik och välplanerad resa.

Halvard