En fin dagsresa gjordes till Kalmar Län där vi besökte först platsen där Wilhelm Mobergs film Utvandrarna spelades in, därefter Duvemåla och slutligen på eftermiddagen Hönsalottas Luffarmuseum.
Resan började med en fantastisk soluppgång redan i Smålandsstenar och solen värmde hela dagen. I lagom takt körde vi mot sydost, djupt in i Småland, nästan ned till Blekingegränsen. Vid Rydaholm var det dock stopp. En lastbil hade kört av vägen och vägen var blockerad. Efter en kvart kom vi vidare på några småvägar och kunde sedan fortsätta färden mot kaffe och frallor, efterlängtat av många efter den tidiga starten. Vi passerade bland andra orter det lilla samhället Ljuder. I dessa trakter kunde man se vildsvinens härjningar på fälten på många ställen. Så småningom kom vi fram till Klasatorpet och efter lite information om platsen fick vi komma in i en speciell stuga iordninggjord för visning. Torpastugan intill hade nämligen använts för inspelning av Wilhelm Mobergs film ”Utvandrarna”. Guiden, Stig, berättade med inlevelse historier med anknytning till filmens tillblivelse. Regissören Jan Troell var en huvudfigur i detta. Behövde man gå på toa så fick man hålla tillgodo med två utedass, det var ju så torparna levde.
En kort bit därifrån stannade vi sedan till vid Kristinas Duvemåla, platsen där Wilhelm Mobergs mormor föddes. I ett hus intill bodde fram till 1989 fyra syskon Rundqvist. De levde som man gjorde förr, utan rinnande vatten, elektricitet och telefon. De brukade gården med gamla redskap och metoder. De gömde undan sina pengar och efter sin död hittade man över en miljon kronor, tämligen värdelöst eftersom sedlarna i de flesta fallen var av utgångna sorter.
Nu började vi bli hungriga och vid nästa stopp skulle detta åtgärdas. Vi körde till Boda Glasbruk, men inte för att titta på glas, utan för att besöka Hönsalottas Luffarmuseum. Snacke-Per tog emot och skämtade med oss från första stund. Vi fick en rejäl duvning när det gäller tillkomsten av glasbruk, inte bara i Småland, utan även på andra håll. Snacke-Per visade många egendomliga föremål. Bäst på att gissa på ett föremål var Maj-Britt. Det gällde en glastub med en mycket smal öppning som var till för tandborstar, på den tiden då borsten satt på en smal sticka. Efter föredraget fick vi så äntligen mat, riktig luffarmat med sill, isterband och kroppkakor med lingon och inte minst en god omelett. Till efterrätt naturligtvis ostkaka med grädde och sylt.
Efter måltiden en stunds underhållning med Snacke-Per och en ”riktig” luffare. Ett lotteri ingick också, där vår ordförande vann en bok och flera andra också fick priser.
Strax efter kl 17 anträdde vi hemresan efter åter en mycket välplanerad och givande dag, fylld med mycket historier och historia. Vid Bredarydskrysset förstod vi att de som startade redan 06.45 i Smålandsstenar skulle få en välförtjänad kompensation för den tidiga starten. Bra idé!
Halvard
